Norrala Hembygdsförening

Under 1920- och 30-talen bildades en rad hembygdsföreningar i Hälsingland. Även i Norrala fanns ett antal personer, som var intresserade att ställa sig i spetsen för en förening. Allmän-hetens intresse hade fångats upp av den släktgårdsundersökning, som ägde rum i början av 1930-talet.

Bildandet

De som besökte gudstjänsten i kyrkan den 19 augusti 1934 fick höra följande pålysning från predikstolen: De personer inom Norrala, som äro intresserade av bildandet av en hembygds-förening i Norrala inbjudas att samlas i kommunalrummet lördagen i denna vecka den 25 ds kl 8 em.

Denna sammankomst var tydligen endast en förberedande undersökning av intresset. Någon förening blev inte bildad förrän söndagen den 7 oktober 1934. Denna dag samlades ett 40-tal personer i kommunalrummet (dvs nuvarande Sockenstugan). Bland kommitterade för mötet kan nämnas Anders-Olof Nilsson i Edvik, Jonas Larsson i Vad och Olof H Ohlson i Skensta. Förutom en god start för medlemsvärvningen uppkom också ett överskott på kaffeserveringen på 6:19, som tillfördes kassan.

I första styrelsen kom förutom de nyssnämnda att ingå även Erik Larsson i Borg och Per Larsson i Snarböle. Nu vidtog en intensiv insamling av gamla föremål från socknen. Det var främst Anders-Olof Nilsson, som skötte denna detalj vilket inte många hade förståelse för. Han gjorde otaliga inrop på auktioner i bygden men förvärvade även föremål genom inköp och gåvor från gårdar i socknen. Samlingarna inhystes dels i en gammal gård i Edvik och dels i kyrkstallarna. Förutom föremål insamlades också ett stort antal gårdsarkiv med handlingar av olika slag.

Föreningen anordnade redan sommaren 1935 en hembygdsfest i Berge, som kom att bli tradition några år framåt. Någon föredragshållare brukade anlitas, man serverade kaffe och läskedrycker och man sålde till och med snus. En hembygdsfest hölls i kyrkan 1942. Vanliga årsmöten hölls varje år samt även jul- och nyårssamkväm i kommunalgården. Vid dessa till-fällen medverkade ofta kyrkokören med sång.

Hembygdsgården anskaffas

År 1955 förvärvades hembygdsgården och uppfördes på dess nuvarande plats invid Altorp. Tomt avstyckades från en Ringafastighet och inköptes. Medel saknades emellertid för att färdigställa gården och under några år vädjades till allmänheten om gåvor för att kunna full-borda den. Anslag söktes från kommunen och olika kassor men utan resultat.

En ljusning kunde skönjas 1964, då ett anslag på 7.000:- utlovades från kungafonden för svensk kultur. Under detta och följande år kunde en hel del inredningsarbete utföras. Den 17 juli 1966 stod gården helt färdig för invigningen, som förrättades av landshövding Jarl Hjalmarson.
I närheten finns en rundtimmerslada, som ursprungligen stått i Losemyra.

Smedjan

År 1966 gjordes det första försöket att rädda Norins smedja i Kungsgården, som är försedd med landskapets äldsta vattenhammare. Ärendet gick som en följetong på styrelsesamman-trädena. Experter besökte smedjan, ritningar och kostnadsberäkningar gjordes. Otaliga ansök-ningar om anslag från kommun och länsmyndighet ingavs. 1985 blev hembygdsföreningen ägare genom gåva från förre ägaren.

Efter många års hänvändelser kunde man i ortstidningen läsa, att länsstyrelsen bifallit hem-bygdsföreningens ansökan om AMS-bidrag. Sedan länsarbetsnämnden även tagit slutlig ställning för projektet och kommunen anslagit medel kunde arbetena påbörjas i april 1985.
Byggnaden hade förfallit sedan verksamheten upphört på 1950-talet. Väggar och tak hade börjat falla samman, murstocken raserats och av vattenhjulet återstod bara rester. Skickliga hantverkare återställde smedjan i ursprungligt skick och den kunde invigas av landshövding Lars-Ivar Hising 1987. Antalet dagsverken var 405 och kostnaden 495.900:-

Vid smedjan har årligen anordnats två smekvällar, då besökarna fått ta del av Yngve Forslins smideskonst. Under somrarna visas smedjan och arbetet där. En speciell ?Norralakrok? har formgivits och smitts i åtskilliga 100-tal. En del andra souvenirer och nyttoartiklar tillverkas också och järnspett vässas.

Torpet Tankarne

Under hösten 1967 blev torpet Tankarne i Solberg till salu. Den 8 september fattade styrelsen beslut att förvärva torpet. Det dröjde dock till den 13 augusti 1968, innan köpet fullbordades.
Torpet utgör tillsammans med övriga gårdar i Solberg en värdefull miljö. Många av inne-vånarna bedrev fiske i Skärså under somrarna och man flyttade dit med familjerna och djuren.

Torpet var i gott skick. Det var endast taket på ladugården och logen, som behövde bytas. In-vändigt gjordes en upprustning med målning och tapetsering, vilket gav interiören en prägel av tidigt 1900-tal.

Varje sommar anordnas ?Sommarkväll på Tankarne? med olika program. Torpet visas också för grupper.

Linskäkten

Bönderna i Styvje hade överlämnat sin linskäkt vid Styvjebäcken till hembygdsföreningen. Den hade med åren blivit svårt förfallen och en grundlig reparation var av nöden, om den skulle bevaras för eftervärlden. I brist på egna medel och anslag vände sig föreningen till Skogsvårdsstyrelsen, som åtog sig att återuppföra skäkten. Den färdigställdes och togs i bruk 1984.

Vid skäkten har en lindag anordnats under våren. Nationaldagen har också firats här ett par gånger. Tack vare en ny vattenränna och förbättring av dammen har skäktverket kunnat visas i verksamhet. Det drivs med ett stort vattenhjul, som dessutom driver en slipsten. Skäkten är belägen intill en vandringsled, där vandrarna kan göra en paus.

Hillmans kvarn

Kvarnen är uppförd 1912 sedan en tidigare kvarnbyggnad brunnit. Förutom kvarnen finns på fastigheten ett stall och en smedja. Kvarnen drivs med vattendriven med turbindrift. Den var i verksamhet till 1993 och därefter förvärvades den av Norrala Hembygdsförening. Alla kvarn-maskiner är bevarade liksom ett mindre kraftverk. Under 1997 genomfördes en omfattande reparation av alla byggnaderna med hjälp av medel från Länsarbetsnämnden.
Länsmuseet har i yttrande fastslagit att anläggningen är av stort kulturhistoriskt värde och har få motsvarigheter i länet.

Kvarnen visas för grupper och varje år anordnas en kvarnkväll med aktiviteter. Vandrare längs kulturstigen passerar kvarnen.

Två spruthus

Innan brandförsvaret motoriserades skedde släckning manuellt med hästdragna sprutor, som var inrymda i spruthus. Två sådana finns i hembygdsföreningens ägo. Det ena är belägen vid bron över ån i närheten av kyrkan och inrymmer tre sprutor av varierande ålder. Det andra ligger i Kungsgården. Det är en åttkantig vacker byggnad innehållande en brandspruta. Detta spruthus renoverades och målades med ursprunglig färgsättning. I byggnaden finns även en mindre utställning med bilder från Kungsgården.

Härbre

Norrala pastorat överlämnade 1973 som gåva ett härbre invid prästgården, där en del av föreningens föremål förvaras.

Hyrda utrymmen

En del av kyrkoarkivet får disponeras för värdefullare föremål.
I kyrkstallarna förvaras kördon och andra föremål
Bygdegården har upplåtit en del av sitt annex vid Altorp dels för iordningställande av kök och förvaring av en del större föremål.

Publiceringsverksamhet

Hembygdsföreningen har tagit som sin uppgift att sprida kunskap om socknen. Därför har ett 20-tal skrifter utgetts med skiftande innehåll t ex Sockenstugan, Jakob Norin, Per Schenler, Skogbo fäbodar, Långmors fäbodar, Riksdagsman Olof Larsson, Kyrkan, Kyrkogården, Sol-bergs by m fl. Därutöver har 10 vykort producerats. Filmning har skett av Hillmans kvarn, lin-skäkten och invigningen av spruthuset i Kungsgården.

Ett flertal utställningar har visats, t ex Norrala glasbruk, Gratulationstavlor, Gamla fotografier, Båtsmän, Fäbodväsen, Kaféer i Norrala m fl.

Sigvard Bodin